Desperationen kryper närmre

Jag tror de rödgröna har slagit svenskt rekord i populism. Idag föreslår de ett statligt stöd till landets festivaler, med syftet att inte fler ska gå i konkurs! Det här liknar samma resonemang som man har kring de svenska högskolorna. Alla små städer med mindervärdeskomplex runt om i Sverige ska ha en egen högskola, antalet elever och framför allt kvaliteten spelar ingen roll i de rödgrönas värld. Nu resonerar man likadant med festivaler. Med statliga pengar ska man finansiera varje liten by som vill att folk ska tälta på just deras leråker och lyssna på mediokra band som kommer från något läckande garage.

Personligen så älskar jag festivaler, har varit på massor utav dom och även utomlands. Det är något speciellt när många människor samlas på samma plats för att dela glädje och musik. Väldigt sällan uppstår det en dålig stämning trotts att alkohol ofta konsumeras i ganska stora mängder och människor kommer från de mest skilda samhällslager och kulturer. Men bara för det innebär det inte att jag stödjer att staten ska gå in och rädd festivaler som riskerar att inte klara ekonomin.

För precis som med våra högskolor är det ändå kvaliteten och inte kvantiteten som räknas när det handlar om festivaler. Mina erfarenheter talar för att dessto större en festival är, med band som är kända över hela Europa eller världen, då är det som bäst. Alltså finns det ett värde i att mindre festivaler slås ut till förmån för att de som är kvar ska bli verkligt stora. På samma sätt borde skolorna fungera. Fokus på kvalitet och med en forskning som är världsledande. Det ger resultat och valuta för våra skattepengar!