Nu var det länge sedan sista blogginlägget men det har varit fullt upp, får jag väl skylla på.
Jag har delade känslor kring attack mot Vilks som skedde här om dagen. Som en vän sa: "Jag skulle kunna dö för Vilks rätt att yttra sig." Visst är det så att yttrandefriheten är bland det viktigaste inslagen i en demokrati. Problemet med Vilks är att han är så uppfylld av sitt eget ego så att han inte bryr sig en sekund om andra människors känslor. Hans aktioner bidrar inte till någon kreativ dialog om yttrandefriheten, den enda effekten de får är att alla blir arga. Liberaler för att han utnyttjar yttrandefriheten på ett fult och ovärdigt sätt och muslimer därför att han skendar deras religion.
Vad kan vi då göra åt detta? Självklart är lösningen inte att använda våld, även om jag kan förstå frustrationen hos de som tog till nävarna. Nej, jag tycker vi ger tillbaka med samma medicin! En kampanj där deltagarna har på sig Vilks masker och gör saker som går helt emot hans moral och etik så får vi se hur han reagerar då!
torsdag 13 maj 2010
torsdag 6 maj 2010
Obama: Två steg bakåt.
När jag tillfälligtvis lyckas komma upp ur havet av kurslitteratur och tidningar som ska läsas hela tiden så roar jag mig med att läsa Audacity To Win av David Plouffe, Obamas kampanjchef. Jag har väl kommit en ganska bra bit in i boken och börjar sakta se hur missförstådd Obamakampanjen är, i alla fall i mitt tycke.
Den stora lärdomen som många, särskilt den äldre delen av befolkning, drar av kampanjen är utnyttjandet av digitala medier. Detta nya, revolutionerande kampanjmedlet som kommer förändra allt vi visste om politiskt arbete! Men Obamakampanjen använde inte internet för att vinna väljare. Det är jättesvårt att övertyga någon i sin blogg, i ett forum eller genom twittrande att ditt parti är det bästa. Väljare vinner du genom det direkta samtalet, ansikte mot ansikte. Engagera gräsrötter (särskilt i ett så stort land som USA) duger internet däremot bättre till.
Och det var det Obamakampanjen gjorde. Man använde internet för att nå ut till sina gräsrötter som sedan i sin tur träffade väljare och pratade med dom. Det är den här biten dagens etablerade partier missar. Visserligen har det blivit på modet med dörrknackningar, men vi får se hur omfattande det blir.
Obama tog inte steget in i framtiden med sin kampanj, han tog två steg tillbaka, till tiden innan de konventionella medierna som Tv och radio, och började nöta på skosulan istället för att lägga pengarna på svindyra 30 sekunders TV-inslag.
Den stora lärdomen som många, särskilt den äldre delen av befolkning, drar av kampanjen är utnyttjandet av digitala medier. Detta nya, revolutionerande kampanjmedlet som kommer förändra allt vi visste om politiskt arbete! Men Obamakampanjen använde inte internet för att vinna väljare. Det är jättesvårt att övertyga någon i sin blogg, i ett forum eller genom twittrande att ditt parti är det bästa. Väljare vinner du genom det direkta samtalet, ansikte mot ansikte. Engagera gräsrötter (särskilt i ett så stort land som USA) duger internet däremot bättre till.
Och det var det Obamakampanjen gjorde. Man använde internet för att nå ut till sina gräsrötter som sedan i sin tur träffade väljare och pratade med dom. Det är den här biten dagens etablerade partier missar. Visserligen har det blivit på modet med dörrknackningar, men vi får se hur omfattande det blir.
Obama tog inte steget in i framtiden med sin kampanj, han tog två steg tillbaka, till tiden innan de konventionella medierna som Tv och radio, och började nöta på skosulan istället för att lägga pengarna på svindyra 30 sekunders TV-inslag.
måndag 3 maj 2010
Oppositionens budgetförslag är ett steg bakåt
Jag tycker det är intressant hur direktsända tv-debatter är verkligen stornyheter utomlands. I England var det nyligen första gången som partiledarna möttes i en tv-debatt och USA kan en debatt avgöra utgången av ett presidentval. Så är det verkligen inte här hemma. Flera gånger i en veckas tid har flera ministrar mötts och debatterat i Aktuellt på SVT och idag var det Mona Sahlin mot Fredrik Reinfeldt. Samtalsämnet var självklart oppositionens skuggbudget som presenterades idag.
Vad innebär då oppositionens förslag? Det finns både goda och dåliga punkter.
Bra:
Sänkt skatt för småföretag. En av ytterst få förslag som presenterades som faktiskt skulle kunna öka tillväxten. Småföretagen är viktiga som arbetsgivare och innovatörer. Visserligen är kanske de stora industrikoncernerna absolut viktigast när det kommer till att anställa folk och betala skatt, men alla företag börjar som småföretag. Om man ser till alla de stora svenska företagen idag är i princip ingen yngre än 20-30 år. Det är ett bevis på att incitamenten och möjligheterna att lyckas om man har en god affärsidé har varit väldigt låga. Det är äntligen dags att göra något åt det.
Dåligt: En näst intill total avveckling av arbetslinjen.
*Det ska införas en straffskatt på alla som inte vill vara med i a-kassan samt höjt tak för ersättning från a-kassan.
*Jobbskatteavdraget för höginkomsttagare ska avvecklas. Uppenbarligen ska det inte löna sig att utbilda sig längre.
*Förmögenhetsskatten återinförs. Inte nog med att du betalar skatt på din lön, du ska betala skatt på dina pengar som du har på banken också, dvs det du redan skattat på. Det uppmuntrar verkligen inte till ansvarsfullt sparande, snarare överdriven konsumtion. Hur väl rimmar det med de rödgrönas miljömål?
*Reformerna inom sjukförsäkringssystemet dras tillbaka. Jag håller med om att reformerna inte var perfekta, men att helt ta bort som är ingen lösning. Innan alliansen kom till makten hade Sverige en av världens högsta andelar förtidspensionärer och långtidssjukskrivna samtidigt som vi var ett bland jordens friskaste folk! Tydligare tecken på att det finns ett strukturellt fel får man leta efter. Därför var det absolut nödvändigt och väldigt modigt av alliansen att försöka åtgärda problemet eftersom sjukförsäkringarna är en sådan känslig fråga. Att reformera sjukförsäkringssystemet är ingen valvinnare eller röstmagnet, men det var det rätta att göra och visar på vilken ansvarsfull regering vi har haft de senaste fyra åren.
Vad innebär då oppositionens förslag? Det finns både goda och dåliga punkter.
Bra:
Sänkt skatt för småföretag. En av ytterst få förslag som presenterades som faktiskt skulle kunna öka tillväxten. Småföretagen är viktiga som arbetsgivare och innovatörer. Visserligen är kanske de stora industrikoncernerna absolut viktigast när det kommer till att anställa folk och betala skatt, men alla företag börjar som småföretag. Om man ser till alla de stora svenska företagen idag är i princip ingen yngre än 20-30 år. Det är ett bevis på att incitamenten och möjligheterna att lyckas om man har en god affärsidé har varit väldigt låga. Det är äntligen dags att göra något åt det.
Dåligt: En näst intill total avveckling av arbetslinjen.
*Det ska införas en straffskatt på alla som inte vill vara med i a-kassan samt höjt tak för ersättning från a-kassan.
*Jobbskatteavdraget för höginkomsttagare ska avvecklas. Uppenbarligen ska det inte löna sig att utbilda sig längre.
*Förmögenhetsskatten återinförs. Inte nog med att du betalar skatt på din lön, du ska betala skatt på dina pengar som du har på banken också, dvs det du redan skattat på. Det uppmuntrar verkligen inte till ansvarsfullt sparande, snarare överdriven konsumtion. Hur väl rimmar det med de rödgrönas miljömål?
*Reformerna inom sjukförsäkringssystemet dras tillbaka. Jag håller med om att reformerna inte var perfekta, men att helt ta bort som är ingen lösning. Innan alliansen kom till makten hade Sverige en av världens högsta andelar förtidspensionärer och långtidssjukskrivna samtidigt som vi var ett bland jordens friskaste folk! Tydligare tecken på att det finns ett strukturellt fel får man leta efter. Därför var det absolut nödvändigt och väldigt modigt av alliansen att försöka åtgärda problemet eftersom sjukförsäkringarna är en sådan känslig fråga. Att reformera sjukförsäkringssystemet är ingen valvinnare eller röstmagnet, men det var det rätta att göra och visar på vilken ansvarsfull regering vi har haft de senaste fyra åren.
söndag 2 maj 2010
Tron på arvssynden lever vidare
Nu har jag äntligen hittat ut ur valborgsdimman, hoppas ni andra också har haft en härlig valborg! Firandet här i Uppsala brukar kunna gå minst sagt vilt till.
Det har precis startat en ny tidning här i Uppsala, Uppsalademokraten(UD). Den är uttalat socialdemokratisk och antar att den ska försöka konkurrera med liberala Uppsala Nya Tidning (UNT). Jag har nu läst två nummer av UD och kan väl säga att jag är inte ett dugg rädd för att den kommer ta särskilt många marknadsandelar av UNT. Detta av en väldigt enkel anledning. Där UNT lyckas att skilja på opinionsbildning och nyhetsförmedling misslyckas UD. "Nyheterna" är oerhört politiserade och det är uppenbart för läsaren att det är en vinkling, ett synsätt, av verkligheten tidningen försöker förmedla. Ingen tidning med ett sådant synsätt kommer någonsin attrahera de som inte redan är frälsta av det aktuella budskapet tidningen försöker förmedla.
Dock så fanns det en utmärkt krönika av Elin Grelsson. Där behandlar hon samma ämne som jag skrev om tidigare i år på Newsmill: Diskriminering av män och kvinnlig sexism. Allt för sällan diskuteras detta ämne, det är närmast tabubelagt. Grelsson resonerar klokt när hon ifrågasätter det allt för vanliga argumentet att män har diskriminerat kvinnor så länge att det nu är dags att göra tvärtom. Nej! Så ska det inte vara och det är inte det jämställdhet handlar om. Att arbeta för en ökad jämställdhet betyder att man jobbar för att en man och en kvinna ska vara lika mycket värda, förtjäna samma behandling socialt och få lika mycket lön för lika arbete. Att dagens män ska straffas för vad det manliga släktet gjort under historien är befängt. Jag trodde arvssynden dog med katolicismen i Sverige...
Det har precis startat en ny tidning här i Uppsala, Uppsalademokraten(UD). Den är uttalat socialdemokratisk och antar att den ska försöka konkurrera med liberala Uppsala Nya Tidning (UNT). Jag har nu läst två nummer av UD och kan väl säga att jag är inte ett dugg rädd för att den kommer ta särskilt många marknadsandelar av UNT. Detta av en väldigt enkel anledning. Där UNT lyckas att skilja på opinionsbildning och nyhetsförmedling misslyckas UD. "Nyheterna" är oerhört politiserade och det är uppenbart för läsaren att det är en vinkling, ett synsätt, av verkligheten tidningen försöker förmedla. Ingen tidning med ett sådant synsätt kommer någonsin attrahera de som inte redan är frälsta av det aktuella budskapet tidningen försöker förmedla.
Dock så fanns det en utmärkt krönika av Elin Grelsson. Där behandlar hon samma ämne som jag skrev om tidigare i år på Newsmill: Diskriminering av män och kvinnlig sexism. Allt för sällan diskuteras detta ämne, det är närmast tabubelagt. Grelsson resonerar klokt när hon ifrågasätter det allt för vanliga argumentet att män har diskriminerat kvinnor så länge att det nu är dags att göra tvärtom. Nej! Så ska det inte vara och det är inte det jämställdhet handlar om. Att arbeta för en ökad jämställdhet betyder att man jobbar för att en man och en kvinna ska vara lika mycket värda, förtjäna samma behandling socialt och få lika mycket lön för lika arbete. Att dagens män ska straffas för vad det manliga släktet gjort under historien är befängt. Jag trodde arvssynden dog med katolicismen i Sverige...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
