Det är fortfarande 32 dagar kvar till valet, men med tanke vilka förslag de rödgröna presenterar så känns det som Alliansen redan vunnit (om de rödgröna håller sina vallöften vill säga vid ett eventuellt regeringsskifte). För när din motståndare resonerar och argumenterar som du har du redan vunnit. Alliansen kanske kommer förlora slaget men kommer vinna kriget, kriget om tolkningsföreträdet av verkligheten.
1. Med Folkpartiet i spetsen vill Alliansen införa betyg från årskurs 6. De rödgröna föreslår årskurs 7, en marginell skillnad, men ett stort avsteg från Miljöpartiets och Vänsterpartiets reflexmässiga förakt mot betyg.
2. De rödgröna ändrar sitt förslag idag om att återinföra fastighetsskatten. Man väljer att begränsa skatten jämfört med deras tidigare förslag. Jag antar att de rödgröna inser hur otroligt impopulär och orättvis fastighetsskatten är, men istället för att dra tillbaka hela förslaget och förlora ansiktet väljer man att begränsa det ytterligare tills det nästan inte blir något kvar.
3. Som jag skrev i tidigare inlägg är det en kapplöpning mellan M och S för att sänka skatterna för pensionärerna. Även om jag tycker att det blir ett litet avsteg från arbetslinjen så är det fortfarande moraliskt försvarbart att sänka skatterna för pensionärerna, de har trotts allt redan arbetat ihop sin pension och förtjänar ett gott liv på ålderns höst. Det intressant är hur S verkligen tävlar om att kunna sänka skatten mest. Åter igen har alliansens politik adopterats av oppositionen.
Då är frågan: Varför ska man som väljare rösta på de rödgröna? Den politik man får med oppositionen är bara allianspolitik light. En halvmesyr som inte är trovärdigt, vad är det egentligen väljarna kan förvänta sig av oppositionens politik? Då är det mycket tillförlitligare att lägga sin röst på Alliansen där man vet vad man får.
onsdag 18 augusti 2010
söndag 15 augusti 2010
Desperationen kryper närmre
Jag tror de rödgröna har slagit svenskt rekord i populism. Idag föreslår de ett statligt stöd till landets festivaler, med syftet att inte fler ska gå i konkurs! Det här liknar samma resonemang som man har kring de svenska högskolorna. Alla små städer med mindervärdeskomplex runt om i Sverige ska ha en egen högskola, antalet elever och framför allt kvaliteten spelar ingen roll i de rödgrönas värld. Nu resonerar man likadant med festivaler. Med statliga pengar ska man finansiera varje liten by som vill att folk ska tälta på just deras leråker och lyssna på mediokra band som kommer från något läckande garage.
Personligen så älskar jag festivaler, har varit på massor utav dom och även utomlands. Det är något speciellt när många människor samlas på samma plats för att dela glädje och musik. Väldigt sällan uppstår det en dålig stämning trotts att alkohol ofta konsumeras i ganska stora mängder och människor kommer från de mest skilda samhällslager och kulturer. Men bara för det innebär det inte att jag stödjer att staten ska gå in och rädd festivaler som riskerar att inte klara ekonomin.
För precis som med våra högskolor är det ändå kvaliteten och inte kvantiteten som räknas när det handlar om festivaler. Mina erfarenheter talar för att dessto större en festival är, med band som är kända över hela Europa eller världen, då är det som bäst. Alltså finns det ett värde i att mindre festivaler slås ut till förmån för att de som är kvar ska bli verkligt stora. På samma sätt borde skolorna fungera. Fokus på kvalitet och med en forskning som är världsledande. Det ger resultat och valuta för våra skattepengar!
Personligen så älskar jag festivaler, har varit på massor utav dom och även utomlands. Det är något speciellt när många människor samlas på samma plats för att dela glädje och musik. Väldigt sällan uppstår det en dålig stämning trotts att alkohol ofta konsumeras i ganska stora mängder och människor kommer från de mest skilda samhällslager och kulturer. Men bara för det innebär det inte att jag stödjer att staten ska gå in och rädd festivaler som riskerar att inte klara ekonomin.
För precis som med våra högskolor är det ändå kvaliteten och inte kvantiteten som räknas när det handlar om festivaler. Mina erfarenheter talar för att dessto större en festival är, med band som är kända över hela Europa eller världen, då är det som bäst. Alltså finns det ett värde i att mindre festivaler slås ut till förmån för att de som är kvar ska bli verkligt stora. På samma sätt borde skolorna fungera. Fokus på kvalitet och med en forskning som är världsledande. Det ger resultat och valuta för våra skattepengar!
torsdag 12 augusti 2010
En kampanj vadå?
Har spanat runt en del på Laboremus hemsida samt på deras ordförandes blogg. Det verkar som S-studenter lider av exakt samma problem som sitt moderparti. Det är kampanjer, löften, mål och taktiker, fram och tillbaka, hit och dit. De konkreta förslagen lyser med sin frånvaro.
Blogginlägget säger i princip ingenting. Allt som stod var att Laboremus nu startar sin bostadskampanj, vilket består i en poster. Den lovar centrala hyresrätter, klimatsmart boende och något så otroligt luddigt som attraktivt boende. Inte med ett ord nämns HUR detta ska åstadkommas. På ett liknande sätt resonerade Laboremus i en radiodebatt om bostadsbristen jag hade mot dem i våras på studentradion. Det enda som sades var att alliansen gjorde fel och att de skulle göra annorlunda. Det låter precis som sossarnas utspel härom dagen. De har en vilja att minska långtidsarbetslösheten med 90.000 och konstaterar att det blir svårt, det presenteras inget resonemang om hur detta ska åstadkommas.
Vi i Liberala Studenter har en rad konkreta förslag som t.ex mer marknadsanpassade hyror och att tillåta lägre byggnormer för studentbostäder (som ändå är en form av korttidsboende). Ingen bör bo i en studentlägenhet mer än ett par år, tills utbildningen är klar. Under den tiden anser jag ändå det okej att byggnaden har en lägre standard än mer långsiktiga boendeformer. Det skulle öka byggandet av studentbostäder.
För övrigt är det roligt att deras "kampanj" ENDAST består av den postern i bloggen. Deras hemsida är inte uppdaterad, inte ett ord nämns om kampanjen. Istället står det bara "Även om din mamma jobbade här skulle hon inte diska efter dig". Vad nu det ska betyda...
Blogginlägget säger i princip ingenting. Allt som stod var att Laboremus nu startar sin bostadskampanj, vilket består i en poster. Den lovar centrala hyresrätter, klimatsmart boende och något så otroligt luddigt som attraktivt boende. Inte med ett ord nämns HUR detta ska åstadkommas. På ett liknande sätt resonerade Laboremus i en radiodebatt om bostadsbristen jag hade mot dem i våras på studentradion. Det enda som sades var att alliansen gjorde fel och att de skulle göra annorlunda. Det låter precis som sossarnas utspel härom dagen. De har en vilja att minska långtidsarbetslösheten med 90.000 och konstaterar att det blir svårt, det presenteras inget resonemang om hur detta ska åstadkommas.
Vi i Liberala Studenter har en rad konkreta förslag som t.ex mer marknadsanpassade hyror och att tillåta lägre byggnormer för studentbostäder (som ändå är en form av korttidsboende). Ingen bör bo i en studentlägenhet mer än ett par år, tills utbildningen är klar. Under den tiden anser jag ändå det okej att byggnaden har en lägre standard än mer långsiktiga boendeformer. Det skulle öka byggandet av studentbostäder.
För övrigt är det roligt att deras "kampanj" ENDAST består av den postern i bloggen. Deras hemsida är inte uppdaterad, inte ett ord nämns om kampanjen. Istället står det bara "Även om din mamma jobbade här skulle hon inte diska efter dig". Vad nu det ska betyda...
onsdag 4 augusti 2010
Liberalt motstånd mot Jan B
Är medförfattare till en debattartikel från LUF Uppsala. Mycket kloka ord kring Jan B:s utspel om heltäckande klädsel i skolan.
"Liberaler har alltid värderat individens grundläggande rättigheter högst: rätten till en åsikt, rätten att yttra sig, rätten ha en egen tro, rätten att bestämma över sitt eget liv. Redan innan demokratins dagar kämpade svenska liberaler för dess värden och har sedan dess fortsatt kampen för den enskilda individens rätt mot majoritetens förtryck. I dagens Sverige har vi kommit väldigt långt i vårt arbete, vilket gör att vi ibland faller in i en falsk trygghet. Vi måste alltid vara på vår vakt mot förslag och reformer som inskränker vår makt över oss själva.
Däför anser vi i LUF Uppsala att Folkpartiets senaste förslag om ett förbud mot heltäckande klädsel för elever, där niqab ingår, är mycket sorgligt. Det är ett tydligt avsteg från den liberala tanken att elever som läser i grundskolan och på gymnasiet och högskola inte ska få ge uttryck för den religiösa tro de har. Den pedagogiska aspekten får aldrig bli överordnad religionsfriheten.
Ett argument för lagändringen är att juridiskt sett är lagstiftningen kring heltäckande klädsel i skolan en gråzon, ingen vet vad som gäller. LUF Uppsala håller helt med om att det krävs en tydlig lagstiftning som skolorna kan rätta sig efter. Men vi vill att Folkpartiet ska vara ett ja-sägar parti och inte ett förbudsparti och därmed arbeta för en tydlig lagstiftning som garanterar elevers absoluta rätt att bära kläder som är en del i deras trosåskådning.
Lärare har också en rätt att bära med sin tro och politiska åsikter. Gränsen går först då läraren lär ut sina åsikter och trosuppfattningar, politiska såväl som religiösa i skolan på ett sätt som inte är förenlig med läroplanen. Lärare har således också ha rätt att bära kläder som är del av deras trosåskådning om det kan skiljas från skolans neutrala ställning till religion och politik. Vi ser alltså inga problem med lärare som bär burqa eller niqab i lärarrolen, då det avspeglar lärarens personliga religionsuppfattning utan att försöka övertyga eleverna om att de ska anama lärarens tro. Skolans precis som resten av samhället ska vara en öppensinad, välkomnande och multikulturell plats, öppen för alla."
"Liberaler har alltid värderat individens grundläggande rättigheter högst: rätten till en åsikt, rätten att yttra sig, rätten ha en egen tro, rätten att bestämma över sitt eget liv. Redan innan demokratins dagar kämpade svenska liberaler för dess värden och har sedan dess fortsatt kampen för den enskilda individens rätt mot majoritetens förtryck. I dagens Sverige har vi kommit väldigt långt i vårt arbete, vilket gör att vi ibland faller in i en falsk trygghet. Vi måste alltid vara på vår vakt mot förslag och reformer som inskränker vår makt över oss själva.
Däför anser vi i LUF Uppsala att Folkpartiets senaste förslag om ett förbud mot heltäckande klädsel för elever, där niqab ingår, är mycket sorgligt. Det är ett tydligt avsteg från den liberala tanken att elever som läser i grundskolan och på gymnasiet och högskola inte ska få ge uttryck för den religiösa tro de har. Den pedagogiska aspekten får aldrig bli överordnad religionsfriheten.
Ett argument för lagändringen är att juridiskt sett är lagstiftningen kring heltäckande klädsel i skolan en gråzon, ingen vet vad som gäller. LUF Uppsala håller helt med om att det krävs en tydlig lagstiftning som skolorna kan rätta sig efter. Men vi vill att Folkpartiet ska vara ett ja-sägar parti och inte ett förbudsparti och därmed arbeta för en tydlig lagstiftning som garanterar elevers absoluta rätt att bära kläder som är en del i deras trosåskådning.
Lärare har också en rätt att bära med sin tro och politiska åsikter. Gränsen går först då läraren lär ut sina åsikter och trosuppfattningar, politiska såväl som religiösa i skolan på ett sätt som inte är förenlig med läroplanen. Lärare har således också ha rätt att bära kläder som är del av deras trosåskådning om det kan skiljas från skolans neutrala ställning till religion och politik. Vi ser alltså inga problem med lärare som bär burqa eller niqab i lärarrolen, då det avspeglar lärarens personliga religionsuppfattning utan att försöka övertyga eleverna om att de ska anama lärarens tro. Skolans precis som resten av samhället ska vara en öppensinad, välkomnande och multikulturell plats, öppen för alla."
måndag 2 augusti 2010
Solidaritet även på borta plan
Idag skriver Alliansens utrikes- och försvarsgrupp på DN Debatt om den borgliga synen på insatsen i Afghanistan. Om man ska jämföra med oppositionens utrikespolitiska utspel tidigare i år där man bland annat krävde att USA skulle lämna alla sina baser i utlandet är Alliansens ståndpunkt ett underverk av klarhet i jämförelse. Det är inte det att oppositionens avsiktsförklaring var otydlig utan snarare undanflykterna efter deras uttalande. Alla med en någorlunda kunskap om utrikespolitik inser att det är totalt orealistiskt att USA ska lämna alla sina baser. Ska väst helt sonika efter 60 års närvaro i Sydkorea lämna walk over till Kim Jong Il? Det är nog bara Lars Ohly som tycker det. Här i ligger också problemet med oppositionens utrikespolitik, den totala splittringen hos de tre partierna.
Socialdemokraterna har suttit i regeringsställning och vet vad det innebär att bedriva utrikespolitik och har därför en ganska realistisk syn på världen. Vänsterpartiet däremot lever i en drömvärld. På sin hemsida skriver man att V vill att alla utländska trupper ska dra sig tillbaka från Afghanistan, men samtidigt utöka det civila biståndet. Detta kan bara innebära att man vill stödja en framtida talibanregim vilket kommer de facto hända om vi drar oss tillbaka nu. Miljöpartiets politik bygger på en total avmillitärisering. Men våldsmakt är ett verktyg som måste finnas tillgängligt om vi ska kunna trygga alla människors frihet och rättigheter. Att hävda att våld aldrig löser några problem är bara inskränkt, t.ex polisens och rättsstatens makt utgår från våld (rätten till frihetsberövning). Vill Mp avskaffa polisen också?
Att i dagsläget säga att man vill lämna Afghanistan är ytterst osolidariskt med den Afghanska befolkning. Ja, det sker övertramp av ISAF och misstag som aldrig får hända har skett, t.ex civila dödsoffer. Men att argumentera mot ISAF med det argumentet är oerhört felaktigt anser jag. Det är ett argument mot genomförandet, som jag håller med om är under all kritik, men inte mot insatsen som helhet (dessutom är det inte svenska soldater som varit inblandade i dessa misstag utan den svenska insatsen har skött sig väldigt väl). Men att låta talibanerna åter ta makten i Afghanistan är ett ännu större svek mot den afghanska befolkningen. Innan ISAF insatsen började stenades kvinnor till döds därför att de blivit våldtagna, eftersom de då varit otrogna mot sina män. Våldtäksmannen däremot kom betydligt lindrigare undan. Alliansen tar ansvar för solidariteten även utanför Sveriges gränser när man väljer att skydda den afghanska befolkningen. Oppositionen nyttjar bara en stor och svullen retorik men har inte modet att faktiskt genomföra det som behövs.
Socialdemokraterna har suttit i regeringsställning och vet vad det innebär att bedriva utrikespolitik och har därför en ganska realistisk syn på världen. Vänsterpartiet däremot lever i en drömvärld. På sin hemsida skriver man att V vill att alla utländska trupper ska dra sig tillbaka från Afghanistan, men samtidigt utöka det civila biståndet. Detta kan bara innebära att man vill stödja en framtida talibanregim vilket kommer de facto hända om vi drar oss tillbaka nu. Miljöpartiets politik bygger på en total avmillitärisering. Men våldsmakt är ett verktyg som måste finnas tillgängligt om vi ska kunna trygga alla människors frihet och rättigheter. Att hävda att våld aldrig löser några problem är bara inskränkt, t.ex polisens och rättsstatens makt utgår från våld (rätten till frihetsberövning). Vill Mp avskaffa polisen också?
Att i dagsläget säga att man vill lämna Afghanistan är ytterst osolidariskt med den Afghanska befolkning. Ja, det sker övertramp av ISAF och misstag som aldrig får hända har skett, t.ex civila dödsoffer. Men att argumentera mot ISAF med det argumentet är oerhört felaktigt anser jag. Det är ett argument mot genomförandet, som jag håller med om är under all kritik, men inte mot insatsen som helhet (dessutom är det inte svenska soldater som varit inblandade i dessa misstag utan den svenska insatsen har skött sig väldigt väl). Men att låta talibanerna åter ta makten i Afghanistan är ett ännu större svek mot den afghanska befolkningen. Innan ISAF insatsen började stenades kvinnor till döds därför att de blivit våldtagna, eftersom de då varit otrogna mot sina män. Våldtäksmannen däremot kom betydligt lindrigare undan. Alliansen tar ansvar för solidariteten även utanför Sveriges gränser när man väljer att skydda den afghanska befolkningen. Oppositionen nyttjar bara en stor och svullen retorik men har inte modet att faktiskt genomföra det som behövs.
tisdag 6 juli 2010
Ständigt dessa betyg
Nu har oppositionen vänt kappan efter vinden och slutligen kommit fram till att det här med betyg är nog en ganska bra idé ändå, som framgår i en artikel i dagens DN. När en meningsmotståndare tar efter en så är det lätt att bli lite upprörd då de bara försöker vinna röster, det är inte ärligt. Men jag brukar försöka tänka att när ens fiender resonerar/argumenterar som du så har du vunnit, oavsett vem som vinner valet blir det i alla fall bättre i den svenska skolan.
Däremot, så är det inte så mycket till nyheter som oppositionen presenterar. Skriftliga omdömen från och med första klass är något som Alliansen med Folkpartiet i spetsen redan har genomfört. Betyg från och med sjunde klass är inte heller särskilt uppseendeväckande, det är bara ett år tidigare än idag. Det enda intressanta där är att S verkar ha kunnat köra över V och Mp i en fråga i alla fall. Utspelet om nio lärare per 100 lärare smälter bara in i oppositionens obegränsade satsningar på den offentliga sektorn.
Jag tror många väljare genomskådar oppositionens förslag. Om och om igen har Alliansens skolpolitik kritiserats och nu inför valet försöker oppositionen skademinimera när de märker att det finns en ganska positiv syn på betyg i allmänhet. Väljarna är inte dumma även om vi har en skola som inte fungerar 100%.
Däremot, så är det inte så mycket till nyheter som oppositionen presenterar. Skriftliga omdömen från och med första klass är något som Alliansen med Folkpartiet i spetsen redan har genomfört. Betyg från och med sjunde klass är inte heller särskilt uppseendeväckande, det är bara ett år tidigare än idag. Det enda intressanta där är att S verkar ha kunnat köra över V och Mp i en fråga i alla fall. Utspelet om nio lärare per 100 lärare smälter bara in i oppositionens obegränsade satsningar på den offentliga sektorn.
Jag tror många väljare genomskådar oppositionens förslag. Om och om igen har Alliansens skolpolitik kritiserats och nu inför valet försöker oppositionen skademinimera när de märker att det finns en ganska positiv syn på betyg i allmänhet. Väljarna är inte dumma även om vi har en skola som inte fungerar 100%.
söndag 4 juli 2010
En snabb notis.
Är precis hemkommen från Peace and Love efter en veckas arbete som funktionär, musiklyssnande och festande. Väldigt skönt att kunna släppa allt som har med politik att göra ett tag.
Temat för årets festival var Frihet vilket är ganska lustigt. Få evangemang har så många regler och förordningar som festivaler. Den som tycker flyget har många löjlig och konstiga regler borde gå på festival så är det inte så farligt att flyga längre.
Temat för årets festival var Frihet vilket är ganska lustigt. Få evangemang har så många regler och förordningar som festivaler. Den som tycker flyget har många löjlig och konstiga regler borde gå på festival så är det inte så farligt att flyga längre.
måndag 21 juni 2010
19 juni 2010...
...dagen då Sverige kunde varit en militärdiktatur. Det är i alla fall det man kan tro om man försöker se objektivt på kronprinsessans bröllop. Vår ej demokratiskt valda statschefs dotter och tillika vår blivande statschef gifter sig. 5000 militärer och 2000 poliser beordras ut på huvudstadens gator i en kraftvisning och för att skydda paret från de som motsätter sig det odemokratiska systemet. Allmänhetens entusiasm piskas upp av statligt kontrollerad och statligt subventionerad media. Miljoner och åter miljoner kronor av skattebetalarnas pengar spenderas för att förgylla bröllopet, samtidigt som världen precis försöker återhämta sig från den värsta finanskrisen på 80 år.
Cyniskt, jag vet. Men jag tycker det här låter mer som Burma än som 2000-talets Sverige, "världens modernaste land".
Cyniskt, jag vet. Men jag tycker det här låter mer som Burma än som 2000-talets Sverige, "världens modernaste land".
måndag 14 juni 2010
Greenpeace aktion mot Forsmark
Tycker det är intressant hur det skriks i högan sky över Greenpeace intrång på Forsmark kärnkraftverk. Det visar hur oerhört dåligt införstådda den allmänna opinionen är kring kärnkraftssäkerhet. Ja, de lyckades klättra över två staket och sedan komma upp på taket. Men de är inte inne i själva byggnaden, och skulle någon komma in i själva byggnaden med avsikt att förstöra anläggningen så krävs det oerhört stor kunskap för att veta vart en sprängladdning ska placeras för att göra någon allvarlig skada. Dessutom så tar ett snabbstopp av reaktorn 4 sekunder, jag skulle vilja träffa den terrorist som lyckas sabotera anläggningen på den tiden.
Det har dessutom ställts krav på beväpnade vakter i och med den här aktionen. Menar man då alltså att man ska använda dessa vapen mot Greenpeace? Nej, tror inte det. Alltså duger det alldeles utmärkt med det vi har idag.
Det är bara fult och billigt av oppositionen att försöka vinna politiska poänger på Greenpeace aktion. Ta en seriös debatt med sakliga argument istället för att smutskasta kärnkraften som vi är så beroende av!
För övrigt anser jag att alla borde gå in på www.mariaweimer.se och läsa hennes pressmeddelande. Mycket kloka ord!
Det har dessutom ställts krav på beväpnade vakter i och med den här aktionen. Menar man då alltså att man ska använda dessa vapen mot Greenpeace? Nej, tror inte det. Alltså duger det alldeles utmärkt med det vi har idag.
Det är bara fult och billigt av oppositionen att försöka vinna politiska poänger på Greenpeace aktion. Ta en seriös debatt med sakliga argument istället för att smutskasta kärnkraften som vi är så beroende av!
För övrigt anser jag att alla borde gå in på www.mariaweimer.se och läsa hennes pressmeddelande. Mycket kloka ord!
onsdag 9 juni 2010
Ship to Gaza
Jag är på intet sätt "israelvän" eller "palestinavänlig". Personligen som tycker jag det är en inskränkt kategorisering att man måste vara antingen eller, det låser bara fast personer/länder/aktörer i en position som är förknippade med vissa ställningstaganden som man kanske inte alls står för.
Den senaste veckan har jag fått utstå ganska mycket när jag har diskuterat Ship to Gaza fiaskot med vänner och bekanta där jag har försvarat Israels agerande. Detta utan att klassa mig som "israelvän". Jag tycker Israels behandling av palestinierna är avskyvärd och i och med att Israel fortsätter utbyggnaden av bosättningar visar de att man inte alls är intresserad av fred. Men däremot kan jag förstå varför Israel agerar som de gör utifrån deras synvinkel. Ship to Gaza bestod av sex fartyg med hundratals personer om borde från ett 40-tal länder inkl Sverige (vad dessa celebriteter skulle göra för nytta i Gaza är jag fortfarande förundrad över). Så även om arrangörerna bakom Ship to Gaza hade ett ärligt uppsåt så är det omöjligt för dem att vara 100% säkra på att det inte fanns vapen ombord, med tanke på hur många personer det var på båtarna. Därför tycker jag det var berättigat att Israel stoppade fartygen, även om det inte behövde ske på internationellt vatten. Om det sedan visar sig att det bara var nödhjälp ombord ska det givetvis skickas till Gaza.
Men det är just att det skedde på internationellt vatten som är problemet och det är "palestinavännernas" argumentation som är tragisk. Det är ett problem därför att utan någon form av internationell lag eller överenskommelser så är anarki i världspolitiken och det gynnar ingen. Därför måste världens länder hålla sig till spelreglerna, något som är svårt då det inte finns något effektivt sätt att straffa "lagbrytare". På vilket sätt är då "palestinavännernas" argumentation tragisk? Israel har fått utstått oerhört mycket kritik för sitt agerande under kriget i Gaza 2008 då man bombade med vit fosfor och träffade bland annat skolor. Men det kritikerna inte väljer (eller har för dålig kunskap om) att nämna är att där var det Hamas som bröt mot folkrätten. Hamas tog under det kriget skydd bland civila i hoppet av att inte bombas av Israel, då har Israel rätt att bekämpa Hamas trots risk att oskyldiga drabbas.
Det här visar hur oerhört selektiva många som fördömer israels aktion mot Ship to Gaza är. De fördömer Israel när de bryter mot internationell lag och fördömer Israel när man faktiskt följer internationell lag. Ska man åberopa en lag så måste man tillämpa den i alla lägen och inte bara när det passar ens syften.
Den senaste veckan har jag fått utstå ganska mycket när jag har diskuterat Ship to Gaza fiaskot med vänner och bekanta där jag har försvarat Israels agerande. Detta utan att klassa mig som "israelvän". Jag tycker Israels behandling av palestinierna är avskyvärd och i och med att Israel fortsätter utbyggnaden av bosättningar visar de att man inte alls är intresserad av fred. Men däremot kan jag förstå varför Israel agerar som de gör utifrån deras synvinkel. Ship to Gaza bestod av sex fartyg med hundratals personer om borde från ett 40-tal länder inkl Sverige (vad dessa celebriteter skulle göra för nytta i Gaza är jag fortfarande förundrad över). Så även om arrangörerna bakom Ship to Gaza hade ett ärligt uppsåt så är det omöjligt för dem att vara 100% säkra på att det inte fanns vapen ombord, med tanke på hur många personer det var på båtarna. Därför tycker jag det var berättigat att Israel stoppade fartygen, även om det inte behövde ske på internationellt vatten. Om det sedan visar sig att det bara var nödhjälp ombord ska det givetvis skickas till Gaza.
Men det är just att det skedde på internationellt vatten som är problemet och det är "palestinavännernas" argumentation som är tragisk. Det är ett problem därför att utan någon form av internationell lag eller överenskommelser så är anarki i världspolitiken och det gynnar ingen. Därför måste världens länder hålla sig till spelreglerna, något som är svårt då det inte finns något effektivt sätt att straffa "lagbrytare". På vilket sätt är då "palestinavännernas" argumentation tragisk? Israel har fått utstått oerhört mycket kritik för sitt agerande under kriget i Gaza 2008 då man bombade med vit fosfor och träffade bland annat skolor. Men det kritikerna inte väljer (eller har för dålig kunskap om) att nämna är att där var det Hamas som bröt mot folkrätten. Hamas tog under det kriget skydd bland civila i hoppet av att inte bombas av Israel, då har Israel rätt att bekämpa Hamas trots risk att oskyldiga drabbas.
Det här visar hur oerhört selektiva många som fördömer israels aktion mot Ship to Gaza är. De fördömer Israel när de bryter mot internationell lag och fördömer Israel när man faktiskt följer internationell lag. Ska man åberopa en lag så måste man tillämpa den i alla lägen och inte bara när det passar ens syften.
torsdag 13 maj 2010
Ständigt denna Vilks
Nu var det länge sedan sista blogginlägget men det har varit fullt upp, får jag väl skylla på.
Jag har delade känslor kring attack mot Vilks som skedde här om dagen. Som en vän sa: "Jag skulle kunna dö för Vilks rätt att yttra sig." Visst är det så att yttrandefriheten är bland det viktigaste inslagen i en demokrati. Problemet med Vilks är att han är så uppfylld av sitt eget ego så att han inte bryr sig en sekund om andra människors känslor. Hans aktioner bidrar inte till någon kreativ dialog om yttrandefriheten, den enda effekten de får är att alla blir arga. Liberaler för att han utnyttjar yttrandefriheten på ett fult och ovärdigt sätt och muslimer därför att han skendar deras religion.
Vad kan vi då göra åt detta? Självklart är lösningen inte att använda våld, även om jag kan förstå frustrationen hos de som tog till nävarna. Nej, jag tycker vi ger tillbaka med samma medicin! En kampanj där deltagarna har på sig Vilks masker och gör saker som går helt emot hans moral och etik så får vi se hur han reagerar då!
Jag har delade känslor kring attack mot Vilks som skedde här om dagen. Som en vän sa: "Jag skulle kunna dö för Vilks rätt att yttra sig." Visst är det så att yttrandefriheten är bland det viktigaste inslagen i en demokrati. Problemet med Vilks är att han är så uppfylld av sitt eget ego så att han inte bryr sig en sekund om andra människors känslor. Hans aktioner bidrar inte till någon kreativ dialog om yttrandefriheten, den enda effekten de får är att alla blir arga. Liberaler för att han utnyttjar yttrandefriheten på ett fult och ovärdigt sätt och muslimer därför att han skendar deras religion.
Vad kan vi då göra åt detta? Självklart är lösningen inte att använda våld, även om jag kan förstå frustrationen hos de som tog till nävarna. Nej, jag tycker vi ger tillbaka med samma medicin! En kampanj där deltagarna har på sig Vilks masker och gör saker som går helt emot hans moral och etik så får vi se hur han reagerar då!
torsdag 6 maj 2010
Obama: Två steg bakåt.
När jag tillfälligtvis lyckas komma upp ur havet av kurslitteratur och tidningar som ska läsas hela tiden så roar jag mig med att läsa Audacity To Win av David Plouffe, Obamas kampanjchef. Jag har väl kommit en ganska bra bit in i boken och börjar sakta se hur missförstådd Obamakampanjen är, i alla fall i mitt tycke.
Den stora lärdomen som många, särskilt den äldre delen av befolkning, drar av kampanjen är utnyttjandet av digitala medier. Detta nya, revolutionerande kampanjmedlet som kommer förändra allt vi visste om politiskt arbete! Men Obamakampanjen använde inte internet för att vinna väljare. Det är jättesvårt att övertyga någon i sin blogg, i ett forum eller genom twittrande att ditt parti är det bästa. Väljare vinner du genom det direkta samtalet, ansikte mot ansikte. Engagera gräsrötter (särskilt i ett så stort land som USA) duger internet däremot bättre till.
Och det var det Obamakampanjen gjorde. Man använde internet för att nå ut till sina gräsrötter som sedan i sin tur träffade väljare och pratade med dom. Det är den här biten dagens etablerade partier missar. Visserligen har det blivit på modet med dörrknackningar, men vi får se hur omfattande det blir.
Obama tog inte steget in i framtiden med sin kampanj, han tog två steg tillbaka, till tiden innan de konventionella medierna som Tv och radio, och började nöta på skosulan istället för att lägga pengarna på svindyra 30 sekunders TV-inslag.
Den stora lärdomen som många, särskilt den äldre delen av befolkning, drar av kampanjen är utnyttjandet av digitala medier. Detta nya, revolutionerande kampanjmedlet som kommer förändra allt vi visste om politiskt arbete! Men Obamakampanjen använde inte internet för att vinna väljare. Det är jättesvårt att övertyga någon i sin blogg, i ett forum eller genom twittrande att ditt parti är det bästa. Väljare vinner du genom det direkta samtalet, ansikte mot ansikte. Engagera gräsrötter (särskilt i ett så stort land som USA) duger internet däremot bättre till.
Och det var det Obamakampanjen gjorde. Man använde internet för att nå ut till sina gräsrötter som sedan i sin tur träffade väljare och pratade med dom. Det är den här biten dagens etablerade partier missar. Visserligen har det blivit på modet med dörrknackningar, men vi får se hur omfattande det blir.
Obama tog inte steget in i framtiden med sin kampanj, han tog två steg tillbaka, till tiden innan de konventionella medierna som Tv och radio, och började nöta på skosulan istället för att lägga pengarna på svindyra 30 sekunders TV-inslag.
måndag 3 maj 2010
Oppositionens budgetförslag är ett steg bakåt
Jag tycker det är intressant hur direktsända tv-debatter är verkligen stornyheter utomlands. I England var det nyligen första gången som partiledarna möttes i en tv-debatt och USA kan en debatt avgöra utgången av ett presidentval. Så är det verkligen inte här hemma. Flera gånger i en veckas tid har flera ministrar mötts och debatterat i Aktuellt på SVT och idag var det Mona Sahlin mot Fredrik Reinfeldt. Samtalsämnet var självklart oppositionens skuggbudget som presenterades idag.
Vad innebär då oppositionens förslag? Det finns både goda och dåliga punkter.
Bra:
Sänkt skatt för småföretag. En av ytterst få förslag som presenterades som faktiskt skulle kunna öka tillväxten. Småföretagen är viktiga som arbetsgivare och innovatörer. Visserligen är kanske de stora industrikoncernerna absolut viktigast när det kommer till att anställa folk och betala skatt, men alla företag börjar som småföretag. Om man ser till alla de stora svenska företagen idag är i princip ingen yngre än 20-30 år. Det är ett bevis på att incitamenten och möjligheterna att lyckas om man har en god affärsidé har varit väldigt låga. Det är äntligen dags att göra något åt det.
Dåligt: En näst intill total avveckling av arbetslinjen.
*Det ska införas en straffskatt på alla som inte vill vara med i a-kassan samt höjt tak för ersättning från a-kassan.
*Jobbskatteavdraget för höginkomsttagare ska avvecklas. Uppenbarligen ska det inte löna sig att utbilda sig längre.
*Förmögenhetsskatten återinförs. Inte nog med att du betalar skatt på din lön, du ska betala skatt på dina pengar som du har på banken också, dvs det du redan skattat på. Det uppmuntrar verkligen inte till ansvarsfullt sparande, snarare överdriven konsumtion. Hur väl rimmar det med de rödgrönas miljömål?
*Reformerna inom sjukförsäkringssystemet dras tillbaka. Jag håller med om att reformerna inte var perfekta, men att helt ta bort som är ingen lösning. Innan alliansen kom till makten hade Sverige en av världens högsta andelar förtidspensionärer och långtidssjukskrivna samtidigt som vi var ett bland jordens friskaste folk! Tydligare tecken på att det finns ett strukturellt fel får man leta efter. Därför var det absolut nödvändigt och väldigt modigt av alliansen att försöka åtgärda problemet eftersom sjukförsäkringarna är en sådan känslig fråga. Att reformera sjukförsäkringssystemet är ingen valvinnare eller röstmagnet, men det var det rätta att göra och visar på vilken ansvarsfull regering vi har haft de senaste fyra åren.
Vad innebär då oppositionens förslag? Det finns både goda och dåliga punkter.
Bra:
Sänkt skatt för småföretag. En av ytterst få förslag som presenterades som faktiskt skulle kunna öka tillväxten. Småföretagen är viktiga som arbetsgivare och innovatörer. Visserligen är kanske de stora industrikoncernerna absolut viktigast när det kommer till att anställa folk och betala skatt, men alla företag börjar som småföretag. Om man ser till alla de stora svenska företagen idag är i princip ingen yngre än 20-30 år. Det är ett bevis på att incitamenten och möjligheterna att lyckas om man har en god affärsidé har varit väldigt låga. Det är äntligen dags att göra något åt det.
Dåligt: En näst intill total avveckling av arbetslinjen.
*Det ska införas en straffskatt på alla som inte vill vara med i a-kassan samt höjt tak för ersättning från a-kassan.
*Jobbskatteavdraget för höginkomsttagare ska avvecklas. Uppenbarligen ska det inte löna sig att utbilda sig längre.
*Förmögenhetsskatten återinförs. Inte nog med att du betalar skatt på din lön, du ska betala skatt på dina pengar som du har på banken också, dvs det du redan skattat på. Det uppmuntrar verkligen inte till ansvarsfullt sparande, snarare överdriven konsumtion. Hur väl rimmar det med de rödgrönas miljömål?
*Reformerna inom sjukförsäkringssystemet dras tillbaka. Jag håller med om att reformerna inte var perfekta, men att helt ta bort som är ingen lösning. Innan alliansen kom till makten hade Sverige en av världens högsta andelar förtidspensionärer och långtidssjukskrivna samtidigt som vi var ett bland jordens friskaste folk! Tydligare tecken på att det finns ett strukturellt fel får man leta efter. Därför var det absolut nödvändigt och väldigt modigt av alliansen att försöka åtgärda problemet eftersom sjukförsäkringarna är en sådan känslig fråga. Att reformera sjukförsäkringssystemet är ingen valvinnare eller röstmagnet, men det var det rätta att göra och visar på vilken ansvarsfull regering vi har haft de senaste fyra åren.
söndag 2 maj 2010
Tron på arvssynden lever vidare
Nu har jag äntligen hittat ut ur valborgsdimman, hoppas ni andra också har haft en härlig valborg! Firandet här i Uppsala brukar kunna gå minst sagt vilt till.
Det har precis startat en ny tidning här i Uppsala, Uppsalademokraten(UD). Den är uttalat socialdemokratisk och antar att den ska försöka konkurrera med liberala Uppsala Nya Tidning (UNT). Jag har nu läst två nummer av UD och kan väl säga att jag är inte ett dugg rädd för att den kommer ta särskilt många marknadsandelar av UNT. Detta av en väldigt enkel anledning. Där UNT lyckas att skilja på opinionsbildning och nyhetsförmedling misslyckas UD. "Nyheterna" är oerhört politiserade och det är uppenbart för läsaren att det är en vinkling, ett synsätt, av verkligheten tidningen försöker förmedla. Ingen tidning med ett sådant synsätt kommer någonsin attrahera de som inte redan är frälsta av det aktuella budskapet tidningen försöker förmedla.
Dock så fanns det en utmärkt krönika av Elin Grelsson. Där behandlar hon samma ämne som jag skrev om tidigare i år på Newsmill: Diskriminering av män och kvinnlig sexism. Allt för sällan diskuteras detta ämne, det är närmast tabubelagt. Grelsson resonerar klokt när hon ifrågasätter det allt för vanliga argumentet att män har diskriminerat kvinnor så länge att det nu är dags att göra tvärtom. Nej! Så ska det inte vara och det är inte det jämställdhet handlar om. Att arbeta för en ökad jämställdhet betyder att man jobbar för att en man och en kvinna ska vara lika mycket värda, förtjäna samma behandling socialt och få lika mycket lön för lika arbete. Att dagens män ska straffas för vad det manliga släktet gjort under historien är befängt. Jag trodde arvssynden dog med katolicismen i Sverige...
Det har precis startat en ny tidning här i Uppsala, Uppsalademokraten(UD). Den är uttalat socialdemokratisk och antar att den ska försöka konkurrera med liberala Uppsala Nya Tidning (UNT). Jag har nu läst två nummer av UD och kan väl säga att jag är inte ett dugg rädd för att den kommer ta särskilt många marknadsandelar av UNT. Detta av en väldigt enkel anledning. Där UNT lyckas att skilja på opinionsbildning och nyhetsförmedling misslyckas UD. "Nyheterna" är oerhört politiserade och det är uppenbart för läsaren att det är en vinkling, ett synsätt, av verkligheten tidningen försöker förmedla. Ingen tidning med ett sådant synsätt kommer någonsin attrahera de som inte redan är frälsta av det aktuella budskapet tidningen försöker förmedla.
Dock så fanns det en utmärkt krönika av Elin Grelsson. Där behandlar hon samma ämne som jag skrev om tidigare i år på Newsmill: Diskriminering av män och kvinnlig sexism. Allt för sällan diskuteras detta ämne, det är närmast tabubelagt. Grelsson resonerar klokt när hon ifrågasätter det allt för vanliga argumentet att män har diskriminerat kvinnor så länge att det nu är dags att göra tvärtom. Nej! Så ska det inte vara och det är inte det jämställdhet handlar om. Att arbeta för en ökad jämställdhet betyder att man jobbar för att en man och en kvinna ska vara lika mycket värda, förtjäna samma behandling socialt och få lika mycket lön för lika arbete. Att dagens män ska straffas för vad det manliga släktet gjort under historien är befängt. Jag trodde arvssynden dog med katolicismen i Sverige...
onsdag 28 april 2010
Vidare vänster!
Idag hade oppositionen valmöte på ekonomikum här i Uppsala. Det var ganska intressant att höra deras argument och syn på saker och ting. Vid frågestunden kom det upp en fråga om utförsäljningen av statliga bolag. Socialdemokraternas närings- och energipolitiske talesman Tomas Eneroth svarade på frågan med en väldigt underlig argumentation.
Eftersom vissa sektorer är så viktiga för samhället, infrastrukturen och energiförsörjningen nämnde han som två exempel, måste staten bedriva den verksamheten. Anser han då att staten är den aktör som bäst sköter dessa marknader? Så om staten tar bäst hand om det som är viktigt i samhället, varför inte låta staten sköta allt? Det måste ju blir resultatet av hans resonemang.
Jag vet att jag är orättvis nu, men det var den argumentationen han förde. Vad jag vill visa på är vilken vänsterretorik som socialdemokraterna har tvingats till att börja använda sig utav nu när de samarbetar med vänsterpartiet. Vi kan bara anta att det kommer smitta av sig på politiken också.
Eftersom vissa sektorer är så viktiga för samhället, infrastrukturen och energiförsörjningen nämnde han som två exempel, måste staten bedriva den verksamheten. Anser han då att staten är den aktör som bäst sköter dessa marknader? Så om staten tar bäst hand om det som är viktigt i samhället, varför inte låta staten sköta allt? Det måste ju blir resultatet av hans resonemang.
Jag vet att jag är orättvis nu, men det var den argumentationen han förde. Vad jag vill visa på är vilken vänsterretorik som socialdemokraterna har tvingats till att börja använda sig utav nu när de samarbetar med vänsterpartiet. Vi kan bara anta att det kommer smitta av sig på politiken också.
tisdag 27 april 2010
Lars-Anders i Burlöv, SDs sanna ansikte
Igår publicerade Sydsvenskan den här artikeln. Där förnekar en företrädare för Sverigedemokraterna att barn förföljs och hotas runt om i världen. Han erkänner bara en förföljelse av barn i hela världshistorien och det var när Herodes letade efter "gossebarn". En logisk följd som Lars-Anders Espert ser av sitt resonemang är att Sverige inte borde ta emot några flyktingbarn alls. Inte ett enda barn. Han erkänner dock att hela folkgrupper kan förföljas och att "barnen följer bara med av farten" och när en folkgrupp förföljs är det "föräldrarna som har hittat på något som regimen inte tycker är bra".
Det är lockande att kalla Lars-Anders för en ignorant och korkad, men det skulle vara att förenkla för mycket. Lars-Anders vet precis vad han gör. Igår hade SVT ett kort nyhetsreportage om en förskola i Göteborg som fick stänga därför att både barn och vuxna blivit utsatta för hot. Inte ens 50 mil från Lars-Anders bostad, i Sveriges näst största stad, blev barn förföljda. Självklart vet Lars-Anders om detta. Han använder sig bara av en väldigt stark retorik för att locka desillusionerade väljare långt ute på högerkanten.
Jag tycker vi ska vara glada för hans uttalande i Sydsvenskan, därför att det visar Sverigedemokraternas rätta ansikte. Väldigt många av de aktiva politikerna inom SD har ett förflutet från rasistiska och nazistiska organisationer, ett faktum som SDs ledning försöker tvätta bort och lyckats ganska väl med. Lars-Anders uttalande visar på en avsky för alla människors lika värde och där med Sverigedemokraternas sanna ansikte.
Det är lockande att kalla Lars-Anders för en ignorant och korkad, men det skulle vara att förenkla för mycket. Lars-Anders vet precis vad han gör. Igår hade SVT ett kort nyhetsreportage om en förskola i Göteborg som fick stänga därför att både barn och vuxna blivit utsatta för hot. Inte ens 50 mil från Lars-Anders bostad, i Sveriges näst största stad, blev barn förföljda. Självklart vet Lars-Anders om detta. Han använder sig bara av en väldigt stark retorik för att locka desillusionerade väljare långt ute på högerkanten.
Jag tycker vi ska vara glada för hans uttalande i Sydsvenskan, därför att det visar Sverigedemokraternas rätta ansikte. Väldigt många av de aktiva politikerna inom SD har ett förflutet från rasistiska och nazistiska organisationer, ett faktum som SDs ledning försöker tvätta bort och lyckats ganska väl med. Lars-Anders uttalande visar på en avsky för alla människors lika värde och där med Sverigedemokraternas sanna ansikte.
lördag 24 april 2010
Det belgiska fiaskot
Jag trodde verkligen det belgiska parlamentet hade tagit sitt förnuft till fånga när jag läste den här rubriken: Belgiens premiärminister avgår. Men icke! Det är återigen en av Belgiens otalig regeringskriser, som alla grundar sig i en splittring mellan den det flamländska och det fransktalande områdena.
Nu i dagarna skulle det belgiska parlamentet ha röstat om förslaget till förbud mot niqab. En lag som kraftigt skulle krängt religionsfriheten och tvingat ännu fler kvinnor in i ett ofrivilligt utanförskap. Det är en skymf mot allt liberalismen står för när belgiska liberaler uttalar sig positivt om detta lagförslag! Det är nästan så att jag håller med om Gudrun Schymans förslag (utan att ha läst det närmre) att erbjuda belgiska kvinnor asyl i Sverige på grund av religiösa förföljelser.
Naivt nog trodde jag att premiärministerns avgång handlade om en misslyckad omröstning av detta förslag, men så fel jag hade. Det verkar som extremhögern tyvärr fortsätter sin marsch genom Europa.
Nu i dagarna skulle det belgiska parlamentet ha röstat om förslaget till förbud mot niqab. En lag som kraftigt skulle krängt religionsfriheten och tvingat ännu fler kvinnor in i ett ofrivilligt utanförskap. Det är en skymf mot allt liberalismen står för när belgiska liberaler uttalar sig positivt om detta lagförslag! Det är nästan så att jag håller med om Gudrun Schymans förslag (utan att ha läst det närmre) att erbjuda belgiska kvinnor asyl i Sverige på grund av religiösa förföljelser.
Naivt nog trodde jag att premiärministerns avgång handlade om en misslyckad omröstning av detta förslag, men så fel jag hade. Det verkar som extremhögern tyvärr fortsätter sin marsch genom Europa.
torsdag 22 april 2010
Vad menar Borgnäs egentligen?
S-studenters ordförande Kajsa Borgnäs skrev tidigare i dag en lång artikel på Newsmill där hon går till hård attack mot det kapitalistiska systemet. Hennes huvudargumentation är att kapitalismen inte längre skapar lycka, hälsa eller hållbarhet.
Jag ska inte spela djävulens advokat: kapitalismen har problem. Den frimarknaden kan inte lösa alla problem, t.ex klimatkrisen. Där måste världens stater samarbeta och reglera marknaden, eller omforma den, så att den potentiella klimatkatastrofen aldrig äger rum.
Vad jag reagerar mot är Borgnäs argumentation och slutsatser. För det första gör hon antagandet att kapitalismen inte längre leder till lycka, hälsa och hållbarhet. Då uppstår frågan: Anser hon att kapitalismen gav dessa resultat förut men inte längre? Vad orsakade i sådant fall förändringen? Detta ger Borgnäs inget svar på. Hon skriver om en passerad "välståndsnivå" i vår "civilisation". Vart går den gränsen och på vilket sätt skulle ökad ekonomisk välfärd inte göra oss lyckligare? Jag vet att jag skulle bli lyckligare om jag fick ett arbete och kunde skaffa en bostadsrätt. Borgnäs skriver som om hon vore ekonomiskt oberoende där mer pengar i plånboken inte skulle göra henne mer lycklig. Det är nog inte många arbetare eller studenter som skulle hålla med om hennes ståndpunkt.
För det andra erbjuder Borgnäs inget alternativ till kapitalismen. Är det en planekonomi av sovjetisk typ som hon efterfrågar? Nej, det är det nog inte, men frånvaron av konkreta förslag på hur det ekonomiska systemet ska vara utformat istället, lyser med sin frånvaro. Istället så efterfrågar hon mer av sin "nymornade internationella ekonomisk-kritiska debatt". Det är lätt att vara i opposition och kritisera den borgliga regeringen, men det är väldigt svårt att komma med egna förslag. Det inger inte särskilt starkt förtroende och väcker fler frågor än det ger svar om en eventuell framtida socialdemokratisk politik.
För övrigt så undrar jag var den socialdemokratiska solidariteten har tagit vägen. Hur kan Borgnäs skriva om noll-tillväxt när det finns svält och fattigdom både i Sverige och utomlands? Antingen har vi tillväxt och använder tillväxten helt eller delvis för att bekämpa fattigdomen. Utan tillväxt måste ytterligare öka skattebördan eller/och skära ner på välfärdsstaten för att få råd ta i tur med de problem som finns. Att öka skattebördan är visserligen klassisk socialdemokratisk politik men frågan är hur den genomsnittliga löntagaren reagerar när ytterligare en tusenlapp i månaden försvinner om skatteavdragen tas bort. Med tillväxt kan vi bekämpa fattigdomen utan att för den skulle öka Sveriges rekordhöga skattebörda.
Jag ska inte spela djävulens advokat: kapitalismen har problem. Den frimarknaden kan inte lösa alla problem, t.ex klimatkrisen. Där måste världens stater samarbeta och reglera marknaden, eller omforma den, så att den potentiella klimatkatastrofen aldrig äger rum.
Vad jag reagerar mot är Borgnäs argumentation och slutsatser. För det första gör hon antagandet att kapitalismen inte längre leder till lycka, hälsa och hållbarhet. Då uppstår frågan: Anser hon att kapitalismen gav dessa resultat förut men inte längre? Vad orsakade i sådant fall förändringen? Detta ger Borgnäs inget svar på. Hon skriver om en passerad "välståndsnivå" i vår "civilisation". Vart går den gränsen och på vilket sätt skulle ökad ekonomisk välfärd inte göra oss lyckligare? Jag vet att jag skulle bli lyckligare om jag fick ett arbete och kunde skaffa en bostadsrätt. Borgnäs skriver som om hon vore ekonomiskt oberoende där mer pengar i plånboken inte skulle göra henne mer lycklig. Det är nog inte många arbetare eller studenter som skulle hålla med om hennes ståndpunkt.
För det andra erbjuder Borgnäs inget alternativ till kapitalismen. Är det en planekonomi av sovjetisk typ som hon efterfrågar? Nej, det är det nog inte, men frånvaron av konkreta förslag på hur det ekonomiska systemet ska vara utformat istället, lyser med sin frånvaro. Istället så efterfrågar hon mer av sin "nymornade internationella ekonomisk-kritiska debatt". Det är lätt att vara i opposition och kritisera den borgliga regeringen, men det är väldigt svårt att komma med egna förslag. Det inger inte särskilt starkt förtroende och väcker fler frågor än det ger svar om en eventuell framtida socialdemokratisk politik.
För övrigt så undrar jag var den socialdemokratiska solidariteten har tagit vägen. Hur kan Borgnäs skriva om noll-tillväxt när det finns svält och fattigdom både i Sverige och utomlands? Antingen har vi tillväxt och använder tillväxten helt eller delvis för att bekämpa fattigdomen. Utan tillväxt måste ytterligare öka skattebördan eller/och skära ner på välfärdsstaten för att få råd ta i tur med de problem som finns. Att öka skattebördan är visserligen klassisk socialdemokratisk politik men frågan är hur den genomsnittliga löntagaren reagerar när ytterligare en tusenlapp i månaden försvinner om skatteavdragen tas bort. Med tillväxt kan vi bekämpa fattigdomen utan att för den skulle öka Sveriges rekordhöga skattebörda.
onsdag 21 april 2010
En blogg blir till.
Lovade mig själv att inte skapa en blogg därför att jag inte skulle orkar uppdatera den så ofta. Dessutom är jag på tok för hård på mig själv när det kommer till skrivna texter, jag blir aldrig nöjd. Så jag antar det här blir en bra övning i att bara kasta ut det jag vill ha sagt för andra att läsa. Men min huvudanledning för att börja blogga är att när jag dagligen läser tidningen eller ser på nyheterna är det alltid någon jag reagerar över och ibland blir ganska så upprörd. Jag kan liksom inte hålla mina åsikter inom mig (något som min politiskt ointresserade flickvän får lida av) och måste få ett medium för att ge utlopp för dessa åsikter. Så skapades UppsalaLiberalen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
